Orsaker till dysfagi (sväljsvårigheter)
Att svälja är en grundläggande förutsättning för att kunna njuta av mat och dryck utan begränsningar. När denna medfödda förmåga påverkas av sjukdom talar läkare om en sväljstörning eller dysfagi. Sväljsvårigheter leder inte bara till stora problem med att inta föda, utan kan i värsta fall vara livshotande. Särskilt Parkinsonpatienter och personer som har haft en stroke drabbas ofta av uttalade sväljsvårigheter. Dysfagi är en störning i sväljfunktionen som kan innebära att föda inte förs ned genom matstrupen till magen, utan istället “andas in” i luftvägarna.
Hos friska personer kan hostreflexen skydda mot detta. Men uppstår sväljsvårigheter i samband med Parkinson eller efter en stroke löper patienten hög risk att utveckla lungsjukdomar eller drabbas av allvarlig vätske- och viktförlust samt bristtillstånd på grund av minskat födointag. Både vid Parkinson och efter stroke är sväljsvårigheter en av huvudorsakerna till aspirationspneumoni – ett tillstånd som markant ökar dödligheten. I svåra fall kan en uttalad sväljstörning till och med leda till kvävning.
Om du misstänker att en anhörig har sväljsvårigheter bör du omedelbart tala med behandlande läkare och föreslå logopedisk bedömning och behandling, som kan omfatta riktade övningar och terapeutiska tekniker. Du kan läsa mer om sväljsvårigheter på 1177
Sväljprocessen och orsaker till dysfagi
En frisk person sväljer upp till två tusen gånger per dag – en process som består av både viljestyrda och reflexmässiga mekanismer. Sväljningen beror i hög grad på den orala fasen, där maten blandas med saliv, tuggas och transporteras med tungan till den bakre delen av munnen där sväljreflexen utlöses.
Hos personer med Parkinson kan sväljsvårigheter uppstå eftersom den minskade rörligheten i käke och tunga förhindrar korrekt bearbetning och transport av födan i den orala fasen. Sväljsvårigheter kan också vara ett symptom efter en stroke. Här beror problemen främst på skador på specifika hjärnområden och nerver som styr de komplexa sväljmekanismerna. Sensoriska och motoriska störningar gör att sväljprocessen inte koordineras korrekt i de olika faserna. Detta kan ge problem både i den orala fasen och i området kring struphuvudet. Motoriska störningar i matstrupen kan också leda till sväljsvårigheter. Många patienter har dessutom svårt att bedöma mängden och konsistensen på den mat de intar.
Därför ingår logopedisk behandling som en viktig del av rehabiliteringen vid dysfagi efter stroke.
Målrettad behandling av sväljsvårigheter vid Parkinson och stroke
Den logopediska behandlingen av dysfagi syftar till att underlätta födointaget och minska risken för aspiration. En dysfagi kan endast behandlas effektivt om sensoriska och muskulära funktioner stabiliseras och patienten gradvis åter lär sig att inta normal kost.
Logopedin erbjuder flera terapeutiska metoder:
Adaptiv behandling (tidig fas)
Här anpassas kosten och hjälpmedel som drickmuggar och bestick efter patientens förmågor. Korrekt kroppshållning och skyddstekniker minskar aspirationsrisken.
Funktionell behandling (senare fas)
Här används tekniker som hjälper patienten att normalisera sväljfunktionen. Detta sker genom riktade sväljövningar, stimulering och rörelseträning.
Vad patienter och anhöriga kan göra vid dysfagi
- Sitt upprätt under måltider
- Prata inte med mat i munnen
- Svälj med helt stängd mun
- Utför noggrann munhygien efter varje måltid
Konsekvent munvård och korrekt ätbeteende är avgörande för att patienter åter ska kunna uppleva måltider som en säker och behaglig aktivitet.
Upptäck de många användningsområdena med Novafon
Hos Novafon ger vi många människor tillgång till behandling som lindrar en bred variation av symtom, ökar livskvaliteten och hjälper dem att hantera vardagen bättre. De mjuka vibrationerna från Novafons ljudterapienheter hjälper till att minska smärta och lindra följderna av en stroke. Du kan läsa mer om logopedi och Novafon här.