Stickande smärta i hälen kan bero på hälsporre eller en inflammationsreaktion i senvävnaden. Den benliknande vävnadsförändringen är i sig själv inte en sjukdom, men kan ibland leda till en inflammation i senvävnaden, så att varje steg gör ont. Här kan du läsa vilka behandlingsmetoder som kan ge lindring eller till och med läkning.
Hälsporre – definition och medicinsk benämning
En hälsporre beskriver en benliknande utväxt på undersidan av hälbenet, som har ett tagg‑liknande utseende. Inom medicinsk fackspråk kallas denna kalkhaltiga utväxt för calcaneussporre. Den utvecklas oftast på den plats i fotvalvet där hälbenet och plantarfascia är förbundna. Utväxten blir bara några millimeter lång och kan inte ses utifrån. Endast en röntgenundersökning kan visa om det rör sig om en hälsporre. Eftersom den ofta inte ger symtom förblir den i många fall oupptäckt under lång tid.
Hos uppskattningsvis 15–20 % av alla vuxna utvecklas en hälsporre någon gång under livet. Endast omkring hälften upplever de typiska smärtor som kan uppstå till följd av denna benförändring.
Hur utvecklas en hälsporre?
En hälsporre uppstår alltid som en följd av mikro‑skador i muskelsenor i hälområdet och ses oftast i senplattan under foten. Skadorna beror på många års överbelastning eller ökad spänning i muskelfibrerna i området. Kroppen försöker först reparera de små bristningarna genom att lagra kalk eller benmaterial. Om belastningen fortsätter bildas gradvis en benliknande utväxt.
Den tagg‑liknande utväxten irriterar den omgivande mjukvävnaden, vilket leder till en inflammationsreaktion. Själva benutväxten orsakar inga smärtor. Först när inflammationen sprider sig till senvävnaden och utlöser en plantar fasciit märker man de typiska smärtorna.
Möjliga orsaker till hälsporre och riskfaktorer
Mikro‑skadorna som ligger till grund för en hälsporre kan ha många orsaker:
- Långvarig felbelastning vid sport
- Bristande stretching före och efter träning
- Löpning på hårt underlag (t.ex. asfalt)
- Trånga skor med tunna eller dåligt stödjande sulor
- Långvarigt stående arbete
- Övervikt, som belastar muskler och senor i fötterna
- Åldersrelaterad minskning av hälens fettkudde (typiskt i 50–60‑årsåldern)
En hälsporre kan också uppstå vid muskelsvaghet eller förkortade muskler i hälområdet. Ärftliga felställningar i fötterna, såsom knä‑/sänkfot eller plattfot, kan också vara orsaker. Dessa kan leda till den mer ovanliga formen, Haglund‑exostos, även kallad den “övre” hälsporren, som visar sig som en benutväxt vid akillessenan.
Medicinska behandlingsmöjligheter
Tidig behandling är viktig eftersom smärtan kan leda till kompensationsmönster och ytterligare problem.
Medicinsk behandling av hälsporre omfattar:
- Smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel (t.ex. Voltaren, Ibuprofen)
- Geler och salvor med kylande och smärtlindrande effekt
- Kortison- eller lokalbedövande injektioner vid svår smärta
- Botulinumtoxin A som alternativ till kortison (mindre vävnadsnedbrytning)
Kortison bör endast användas sparsamt eftersom det kan göra senvävnaden skör.
Hälkilar / hälkuddar
Hälkuddar av gel eller silikon avlastar området och minskar smärta och inflammation.
Vid Haglund-exostos krävs ortopediska inlägg för att korrigera fotställningen.
Operation av hälsporre – fördelar och risker
Operation övervägs endast vid mycket kraftig smärta och betydande funktionsnedsättning.
Ingreppet omfattar:
- Borttagning av en del av den belastade senan
- Borttagning av kalkavlagringar
Risker:
- Irreversibla skador på senvävnad och nerver
- Risk för utveckling av sänkt fotvalv
- Lång läkningsperiod (månader)
Därför försöker de flesta ortopeder först konservativa behandlingar.
Fysiska terapier
Fysioterapeuter och behandlare använder:
Stötvågsbehandling
- Kraftiga, fokuserade tryckvågor
- Stimulerar cellförnyelse och läkning
- Dokumenterad smärtlindrande effekt
- Kan vara smärtsam → lokalbedövning kan behövas
Lågdoserad röntgenbehandling (Orthovolt)
- Minskar inflammation
- Ingen smärta under behandlingen
- Effekt dokumenterad i studier
- Bör inte användas hos patienter under 40 år p.g.a. strålning
TENS (Transkutan nervstimulering)
- Elektriska impulser blockerar smärtöverföring
- Minskar smärtupplevelsen
Pulserande magnetfältsterapi
- Magnetimpulser kan stimulera cellförnyelse (används av vissa behandlare, men evidensen är begränsad)
- Minskar svullnad och smärta
Lokal vibrationsterapi vid hälsporre
Många fysioterapeuter använder lokal vibrationsterapi som komplement:
- Mekaniska vibrationer tränger flera cm ner i vävnaden
- Ökar blodcirkulation och cellmetabolism
- Slappnar av muskler och minskar smärta
- Liknar TENS i effekt
- Kan utföras hemma med Novafon
Behandling av hälsporre med Novafon
- Varaktighet: 10–15 minuter per sida
- Kan utföras upp till 2 gånger dagligen
- Reglerar muskelspänning och behandlar smärtpunkter
Du kan läsa mer om hälsporre på 1177.se genom att klicka här.
Effektiva övningar för att stärka fotmuskulaturen
Starka muskler och senor är mindre utsatta för skador. Regelbundna övningar:
1. Övning: Stretch av plantarfascia och fotsula
- Korsa fotleden över motsatt knä
- Dra tårna uppåt
- Håll i 10 sekunder
- Upprepa 10 gånger
- Bra mot morgonsmärta
2. Övning: Stretch av hälsena och vadmuskler
- Stå framför en vägg eller stol
- Det smärtande benet bakåt
- Luta kroppen framåt
- Håll hälen i golvet
- Upprepa 3–6 gånger dagligen
3. Övning: Trappövning
- Stå med tårna på ett trappsteg
- Sänk hälarna långsamt
- Håll 20–30 sekunder
- Upprepa 10 gånger
Huskur mot hälsporrsmärta
Dessa huskurer används av vissa som lindring, men det finns begränsad vetenskaplig dokumentation för effekten.
- Äppelcidervinäger (fotbad, omslag, dryck med varmt vatten)
- Kokosolja (uppvärmd, appliceras flera gånger dagligen)
- Kvarkomslag och kålomslag
- Kurkuma (med svartpeppar för bättre upptag)
Viktiga tips vid hälsporre
- Använd stödjande skor med mjuk sula när varje steg gör ont
- Undvik platta, tunna sulor (sandaler, ballerinor, flip-flops)
- Undvik belastande aktiviteter vid akut smärta
- Minska övervikt
- Ät antiinflammatoriskt (omega‑3, antioxidanter)
Vanliga frågor
Vad är en hälsporre? En tagg‑liknande benutväxt på hälbenet, bildad av kalkavlagringar.
Vilka symtom ger en hälsporre? Själva utväxten ger ingen smärta — först inflammationen i senvävnaden gör ont.
Hur uppstår en hälsporre? Överbelastning eller felställningar i foten → mikro‑skador → kalkavlagring → benutväxt.
Hur förebygger man hälsporre? Bra skor, undvik överbelastning, undvik långvarigt stående arbete, undvik övervikt.
Ska en hälsporre opereras? Endast i sällsynta fall. De flesta behandlas konservativt.
Vad kan jag själv göra? Stretching, styrketräning, äppelcidervinäger, kokosolja, kvark/kålomslag.
Novafon – skonsam hjälp för bättre livskvalitet
Novafon ger tillgång till behandling som lindrar många symtom, ökar livskvaliteten och gör vardagen lättare. De skonsamma vibrationerna minskar smärta och kan lindra följder av stroke. Lokal vibrationsterapi hjälper vid både åldersrelaterade ledproblem och muskulära besvär. Novafon står för kvalitet och pålitlighet. Apparaterna är Made in Europe och certifierade som medicinteknisk utrustning i klass IIa. Du kan läsa mer om Novafons effekt här